Jag satte händerna för mitt ansikte så att allt blev mörkt. Jag kände Erics hand ta bort mina händer från ansiktet.
- Linnea, vad är det?
Jag gav honom mobilen så att han fick läsa vad som stog.
" Jag vet vart du bor, jag är inte långt ifrån dig moahaha. Vill du ha lite anonymt sällskap. jävligt snygg är du. PUSS!!?"
Jag svalde så hårt så att det gjorde ont i halsen. Jag kollade på Eric.
Det såg ut som att han läste det om och om igen. Hans ögon var större än normalt och hans mun var halvöppen. Jag svalde hårt igen och kollade oroligt mot Eric.
-Faan.... suckade Eric.
Jag fick inte ur mig något. Jag var alldeles skakig. Visst, det kunde ju vara någon feg typ som bara försökte skrämma mig. Men... tänk om det inte var det... tänk om han var någon mördare eller något? Usch! Tanken fick mig att rysa.
- Eric... jag är jävligt rädd just nu... Jag kände hur det blev fuktigare och fuktigare i mina ögon.
Eric vände sitt huvud mot mitt ansikte och slängde sina armar runt mig och kramade om mig hårt. Väldigt hårt. Jag slängde mina armar runt honom och gav ifrån mig ett snyftande ljud. Jag lade mitt huvud på hans bröstkorg och kände den första tåren komma.
- Älskade Linnea, jag lovar, han eller hon kommer inte göra dig något, inte före mig.
- ERIC! Jag låter ingenting dåligt hända dig! Aldrig!
- Desamma till dig, vi stöttar varandra som vi brukar så kommer ingenting gå fel. Jag lovar.
Erics armar var fortfarande runt mig. Det han hade sagt hade lugnat ner mig lite grann men jag var fortfarande väldigt rädd. Eric kysste mig lugnade på pannan och kände hans läppar säga " jag älskar dig" mot min panna.
Jag log och blev redan på mycket bättre humör.
* RIIINNNGG*
Det ringde på dörren.
Jag blev helt förlamad i hela kroppen. Varenda liten del. Jag kände Eric rycka till, han kramade om mig hårdare. Sedan sade han
- Jag går och kollar genom nyckelhålet.
Jag var alldeles skakig. Egentligen tänkte jag " Nej,lämna mig inte jag är alldeles för rädd" men istället svarade jag
- Okeej....vänta jag följer med!
Eric väntade in mig och lade sedan sin arm tryggt på min midja och drog mig mot dörren.
* RIIIIIIING*
Det ringde på dörren igen. Den här gången en lite längre ringning. Jag stannade upp. Eric vände sig mot mig och visade att jag skulle ta ett djupt andetag. Det gjorde jag. Det gick bra när jag andades in men när jag andades ut var jag helt skakig i rösten.
- Lilla gumman, sade Eric och kramade om mig igen. Kommer du ihåg? Ingenting skulle hända.
Ingenting.
Ojojoj! :o
PUSS!<3
Hur bra är du på att skriva egentligen!!!
SvaraRaderaDu äger på det!!! :)