Kapitel 26

Jag fattade ingenting. Allt jag hörde var ett väldigt högt och framförallt ett väldigt irriterande ringande ljud. Och såklart, Erics skrikande och rädda röst "LINNEA! FORT,UPP!".

Tillslut fattade vi båda, det var brandalarmet!

Eric och jag skyndade oss sjukt fort att sätta på oss våra kläder och snabbt som attan packade vi ihop våra saker. Jag vet, egentligen ska man bara springa ut och lämna sina saker.

- Klar? ropade Eric till mig inifrån badrummet men kom snabbt ut.

- Ja!

Vi tog på oss våra skor och jackor och sprang nerför trapporna och kvinnan i receptionen pekade mot utgången där det redan stog massa människor och frös ute i kylan. Vi skyndade oss ut och det var sjuktkallt! Det kändes som om det var -30 grader. Jag stog och hackade tänder förfullt så det kändes som om att mina tänder skulle gå av vilken sekund som helst. Eric kom med sina varma armar runt min mage bakifrån och rörde dem upp och ner fort, sedan flyttade han dem till mina armar och gjorde samma sak där.

" Ja... det brinner inne i köket så vi kan tyvär inte låta er stanna kvar på hotellet. Vi kommer fixa att ni kan sova på något annat hotell istället eller så kan ni åka hem. Pengar får ni tillbaka! Vi beklagar.

" There's a fire in the kitchen so unfortunately we can't let you stay at the hotel. We will fix a place were you can sleep tonight in another hotel or you can go home. You will get your mony back! We're really sorry for this" 

Hörde jag en röst säga. Först på svenska sedan på engelska.

- Ahap nu då? sade jag till Eric och suckade och var lite besviken. Eric hade ju fixat det här och så bara förstörs det!

- Åh herregud... fortsatte jag.

Eric kramade varmt om mig och sade sedan

- Oroa dig inte, vi fortsätter hemma hos mig istället. Sade han till mig och jag kände hans varma andedräckt precis vid mitt öra.

Jag log. Fast han såg det inte eftersom han stog bakom mig.

- Är du helt säker? jag menar... du hade ju ordnat det här för oss och så förstörs det helt och hållet!

Jag snurrade runt ett halvt varv så jag kunde se Eric.

Eric tog upp sin hand och satte den på min kind och sedan lyfte han upp mitt ansikte som tittade ner i marken.

- Älskling...inget ska få förstöra den här dagen, och jag lovar det kommer den inte göra heller!

Åh! Ingenting kunde få mig så lycklig som Eric!


*

Vi gick mot bilen med våra resväskor och höll varandra i handen. Hårt. Vi lastade in väskorna i bagaget och vi gick och satte oss på våra platser i bilen.

Jag satt lutad med huvudet mot bilrutan och kollade ut. Jag såg ingenting. Inte ett skit. Jag kollade på klockan i bilen. 03.15. Uff... Inte undra på att jag var så himla trött. Jag var fortfarande lite beskviken att vi behövde lämna hotellet. Vi hade ju i allafall haft en helt fantastisk underbar dag med middagen och det som hämde uppe på hotell rummet. Jag började le när jag tänkte på det. Eric såg det och tog sin hand och lade den ovanpå min.

Eric hade rätt. Ingenting,verkligen ingenting skulle få förstöra den här dagen när vi var tillsammans bara han och jag!




Lite kort blev det nu.... haha alla mina noveller är ju korta??? men den här blev seriöst lite onödigt kort....aja... hoppas ni tycker den blev bra iaf! :)) lovar att skriva långa när jag har tid! ;)

PUSS!<3
 :)