Eric hoppade in i bilen och startade den. Han knappade in adressen i hans GPS så att vi skulle komma rätt. -är det okej om jag sätter på radion?frågade jag honom.-såklart,svarade han. Jag tryckte på knappen och höjde volymen. Jag kollade på Eric och han såg jättekonsentrerad ut på att köra. Vilket var bra , jag ville inte störa honom heller.De började spela hearts in the air på radion och jag började på en gång att sjunga med och Eric också.
När det hade gått ca 45 min svängde vi av vid Uppsala och det var inte långt kvar hem nu. Hoppas verkligen att mamma tycker att det är okej att jag åker tillbaka till honom helst senare idag men imorgon skulle också gå bra. Eric började blinka och svängde in på avfarten vid mitt hus. Jag han inte öppna dörren för att Eric hade varit så snabb och öppnat den åt mig istället. Jag log och sa - tack! När jag hade hoppat ut ur bilen la Eric sina armar runt mig och höll fast dem hårt.Jag la mitt huvud på hans axel och han smekte mitt hår. Jag la mina armar runt honom och jag höll också fast dom hårt. Jag kunde höra och känna hur han börja fnissa. Det slutade med att vi stog och kysstes en lång stund tills vi blev avbrutna av att ytterdörren öppnades. Båda jag och Eric flög ifrån varanda. Hela famljen kom ut och mamma nästan skrek av glädje - aaaah!du är hemma. Jag kollade på Eric,han kollade på mig och jag himlade med ögonen och han började skratta. Min lillasyster Evelina stog bara och stirrade på Eric och mig och såg så sjukt avundsjuk ut. Eric kunde se att hon var lite avundsjuk och sa därför till henne - Tja! Hon föll på att svimma såg det ut som.När hon hade hämtat tillbaka andan svarade hon - Hej! med ett stort léende på läpparna. - Jag antar att det är dags för mig att åka tillbaka, sa Eric. Nej åk inte tillbaka!!täkte jag högt i mitt huvud. Han gick fram till mig,gav mig en kram och sa -sköt om dig Linnea.Han lutade sig fram mot mitt öra och viskade - vi löser det här på något sätt vi har ju varandras nummer.Han log och blinkade med ena ögat.Familjen började se lite orolig ut så jag nickade och log mot Eric och sa sedan -hejdå! Hade sån lust att säga "Hejdå älskling,älskar dig" men det kunde jag ju förstås inte säga nu.Eric hoppade in i bilen och vinkade åt oss när han körde iväg. Vi vinkade tillbaka.
När vi kom in i huset sa mamma till mig att vi behövde sätta oss ner och prata. Jag följde motvillig med för det lät inte som en bra sak. - Ehm...jo ,började hon.är det så att du och Eric har blivit mer än vänner? Vad har det med dig och göra!? tänkte jag. Jag sa ingenting men höjde ena ögonbrynet. Det blev en obekväm tystnad och alla i familjen satt och stirra på mig. Jag tänkte " ska jag säga sanningen till dem eller kommer dom bli förbannade då" - du vet Linnea...började mamma innan hon blev avbruten av mig. - okej okej! jag erkänner Eric har kysst mig och jag har kysst Eric men vi är jättekära i varandra!och om inte ni kan acceptera det så vet jag inte vad ni ska göra åt saken för jag kommer inte göra slut med honom pågrund av att ni säger det. Jag blev så förbannad att jag gick in till mitt rum och låste dörren. Mamma kom efter och sa - Linnea det var inte alls så vi menade,kan vi inte prata om det jag tror att du missförstod oss. Jag hade ingen lust så jag svarade - jag orkar inte vi kan göra det någon annan gång istället?
Jag tog fram min mobil och skickade ett sms till Eric där det stog: Snälla kom hit eller ta mig till dig,bara jag får vara med dig.Mår skit just nu.Föresten så skrev jag vad som har hänt emellan oss två. Jag tryckte på "skicka" och smset hade skickats. Jag kanske överdriver.Jag kanske inte är så arg egentligen. Jag fick ett snabbt svar från Eric där det stog: Lugn Linnea, allt kommer ordna sig, jag lovar dig. Om du har sagt vad som har hänt så kommer dom förmodligen förstå dig. Prata med dom om det.Han hade avslutat smset med "älskar dig<3" Jag lydde Erics råd och jag gick ut till dom och sa - eh..asså förlåt om jag vart lite arg på er jag tror att jag överdrev lite...sa jag och log för att vara vänlig mot dom. - Lite arg? sa Evelina och såg på mig som om jag var dum i huvudet. Mamma puttade Evelina lite lätt med hennes arm och gick fram till mig och sa - det gör inget gumman, vi förstår att du blev upprörd när jag frågade om du och Eric var mer än vänner.Vi alla älskar dig och vi alla kommer stötta dig.Eric är toppen och ni kommer bli ett superbra par.Förresten så är det okej att du åker tillbaka. Åh vad jag älskar min familj! Jag blev så glad så att jag gick fram och kramde allihopa. - Tack tack tack!!
PUSS<3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar