Kapitel 6

När jag skulle gå upp ur vattnet så ser jag en jättestor skugga precis under mig. Jag får panik och skriker.
-AAAH!! Eric blir ju såklart rädd och orolig. - Vad är det!? är du okej? Jag försökte hämta tillbaka andan och sen svara på frågan. - Det var en stor skugga precis under mig, sa jag och la betoning på stor.
Först såg Eric själv lite rätt ut, men sen började han att skratta. Jag blev lite förvånad och frågade vad han skrattade åt. - Vad skrattar du åt? - Hahaha Linnea det var väll antagligen bara en fisk du såg, sa han och började skratta igen. Jag tänkte efter. -men tänk om det var en jättestor och farlig fisk?sa jag till honom.
Han började bara att skratta ännu mer och svarade - Men Linnea .. det finns inga farliga fiskar i sverige. Jag tänkte på vad han sa och.. det var ju faktiskt sant! Gud vad fånig jag är tänkte jag. Jag suckade för att visa att han ändå hade rätt och att jag inte behövde oroa mig.- Min rädda lilla flicka, sa han och log och sedan hjälpte han mig upp ur vattnet.

- Det börjar nog bli dags att åka hem till mig, sa han och kramade om mig hårt.
- Ja ,svarade jag.

Vi gick och bytte om och efter 10 min kom båten tillbaka för att köra oss hem.

På båten:

Vi gick in i båten och jag gick till samma soffa som förut och la mig ner. Jag var så trött så jag nästa höll på att somna! Jag ser Eric komma emot mig och sätter sig brevid mig och stryker mitt hår med hans varma händer. Jag log för att visa att jag tyckte om det. Han log tillbaka. Efter ett tag la han sig ner brevid mig och la hans arm runt mig. Jag vände mig om så att vi låg ansikte mot ansikte. Åh, det här var som en dröm! Eric la sin hand bakom mitt huvud och drog det mot sig och kysste mig mjukt. Plötsligt stannar båten , vi är framme. Åh nej ! varför just nu? tänkte jag. Jag såg att Eric också blev lite besviken för han suckade.
Han tog bort sin arm runt mig och jag kände genast hur kallt det blev. Jag huttrade till. Eric kollade på mig och började skratta. - Vi är snart hemma, sa han till mig. Det var ju sant, vi skulle snart vara ensama hemma hos Eric. Ännu bättre! Bara att tänka på det gjorde mig lycklig och varm inombords så jag skyndade mig ut ur båten. Eric var tätt efter.

- Tack för skjutsen! ropade Eric till chauffören. Han nickade och log som ett svar.

*

När vi var tillbaka hemma igen var klockan 20.00. Jag kom på att jag inte hade något nattlinne med mig. Jag sa till Eric. - Ehm. jag måste bara ringa till mamma och be henne att skjutsa hit mina sovkläder.
- Gör så, svarade han.

-Hej, ehm jag glömde mina sovkläder hemma skulle du kunna skjutsa hit dem till mig?
- Visst kan jag göra det. Har ni gjort något kul då? frågade hon mig.
-Ja det har vi. Sa jag bara jag ville inte gå in på detaljer och sa snabbt efter - kan du skynda dig också,och fnissade lite.
- Haha jag kommer så fort jag kan, sa hon. Vi sa hejdå och la på. Jag gick till Eric som satt i vardagsrummet och spelade Fifa. Han var verkligen jätteduktig på att spela. Jag berömde honom och sa  - Gud vad duktig du är! - Tack!svarade han. Han pekade på en kontroll och sa - spela du med!
Jag blev lite osäker för jag och fotboll hänger verkligen inte ihop. Han kunde se på mig att jag tvekade och sa - kom igen! - okejdå..svarade jag. Han log och gav mig en kontroll och förklarade hur jag skulle göra. Jag fattade inte så mycket men ville inte vara trög så jag sa bara. - okej. Matchen skulle snart börja och jag kunde se hur fokuserad Eric var. Vi gjorde en snabb "high five" innan matchen började. Där var matchen igång! Jag ville bara ge över spel konsollen till Eric så han kunde ta över. - Ta bollen! ropade han samtidigt som han passa bollen till mig. Jag fick tag i bollen och styrde min gubbe upp mot målet. - Bra Linnea! skrek han. När jag var nära målet sköt jag in bollen i målet! - JAAAA!! skrek både jag och Eric samtidigt.
-Gud vad grym du är! Vi gjorde en till high five och han gav mig en kram. Då plingade det på dörren. Det var antagligen min mamma. Eric stängde av spelet och sprang och öppnade dörren.Hej  var det ända man kunde höra från hallen. Jag gick dit och mamma sa hej till mig. Jag svarade och log. Jag tog mitt nattlinne och tackade henne för att hon kunde lämna den.

*

- Är du hungrig? frågade han mig.
- aa,svarade jag. -vill du ha tacos? - Jaa! svarade jag snabbt eftersom jag älskar tacos.
-------------------------------------------------------------------------------------------
Hahahaa slutet blev världens konstigaste och ospännande slut.Men jag fortsätter skriva i nästa kapitel för jag behöver gå nu. Så förlåt för det ;)
PUSS<3